Ideologipodden

Leder krigsekonomin till den stora statens återkomst?

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?
 
I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro. 
 
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

När borgerligheten blev aktivistisk

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia. 
Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026.
Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Politisk kontroll

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.
 
I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig?
Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen.
Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.
 

Lögner, förbannade lögner och opinionsundersökningar?

Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är.
Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.

En svindlande resa genom Vänsterpartiets idévärld

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Invandrarlandet som ångrade sig. Del 2: Invandrarna i folkhemmet

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur. 
 
I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet.
Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner.
Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

Adam Smith 250 år senare

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter.
Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin?
Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Till minne av Jürgen Habermas

I mars 2026 avled Jürgen Habermas vid en ålder av 96 år. Han var en av vår tids allra mest inflytelserika samhällsvetare och filosofer. Han deltog i samhällsdebatten i åtta decennier och blev mest känd för sina idéer om deliberativ demokrati och författningspatriotism. Habermas försvarade därtill ihärdigt upplysningens ideal, inte minst i strid med 1980-talets postmodernister. Andreas Johansson Heinö talar om hans gärning med Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Avsnittet är en repris från 2023.

Den olyckliga familjen?

Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn?
 
Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys.
 
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

Invandrarlandet som ångrade sig. Del 1: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.
 
Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?
 
I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.