Ideologipodden

I september går Sverige till val. I medierna är det stort fokus på sakfrågor, samarbetsformer och det politiska spelet, medan ideologierna tenderar att leva en undanskymd tillvaro under valår. Hur kommer det sig? Vilken betydelse har ideologierna för valet? Och vilken är Sveriges mest ideologiska valrörelse genom tiderna? Det diskuterar Andreas Johansson Heinö, Johanna Grönbäck, Catarina Starfelt och Anna Linder. Avsnittet är ett livesamtal som spelades in den 21 maj.

Till vänster tycks diskussioner om makt och maktrelationer ständigt ljudande. Har liberaler och konservativa brustit i sin maktkritik? Behöver vi tänka om när företagen blir större och tekniken billigare?
Karl Hatt, medarbetare på Ratio, och Ideologipoddens Johanna Grönbäck i ett samtal om staten och kapitalet, om ängsliga företagsledare och effektiva bolag, och om medier och liberaler som borde vara lite mer populistiska och lite mindre godtrogna.

Från pingströrelsens politiska gren till ett borgerligt högerparti som aldrig velat kalla sig konservativt: det har blivit dags för Ideologipodden att ta sig an Kristdemokraterna.
Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst alla partiets program sedan starten 1964 och finner både kontinuitet och dramatiska förändringar. Och när blev Kristdemokraterna egentligen kristdemokrater?

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?
 
I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro. 
 
Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia. 
Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026.
Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.
 
I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig?
Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen.
Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.
 

Vad innebär det om den påstått uppmätta opinionen inte är sann? Opinionsundersökningsföretagens makt över agendan är stor. Dels kan de sätta agendan kring vad som ger partipolitisk framgång. Dels kan de svara på hur polariserade vi är.
Ideologipodden gästas av Torbjörn Sjöström, vd Novus, och Gustav Karreskog Rehbinder, forskare som bland annat byggt sajten valprognos.se. Johanna Grönbäck håller i samtalet om vad som kanske är en perfekt storm: Opinionsundersökningsföretag i behov av pengar, en stressad journalistkår och en ängslig akademi.

Inget svenskt parti har splittrats fler gånger än Vänsterpartiet. Men hur mycket har idéerna egentligen förändrats sedan starten 1917? Joakim Broman, Andreas Johansson Heinö och Fredrik Segerfeldt har läst partiets alla program sedan starten.

Det finns en myt kring svensk invandringsdebatt: Att den inte har vågat prata kultur. 
 
I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck fortsätter här med perioden 1975 till tidigt 1990-tal: Invandrarna i folkhemmet.
Det blir ett samtal om föreningar, segregation, kravaller, Jan Guillou, Sjöbo, Luciabeslutet, Ny demokrati, upptäckten av rasismen och om rasismens motreaktioner.
Del 1 publicerades den 3 mars, 2026, och tar sig an åren 1945 till 1975.

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter.
Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin?
Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.