Ideologipodden
Kapitalism

Kapitalism

November 27, 2021

Det har gått två decennier sedan globaliseringsdebatten. Men kapitalismen är fortfarande hårt ansatt. Hur har kritiken mot kapitalismen förändrats de senaste decennierna? Och kan en oreglerad global kapitalism verkligen försvaras i en av tid av växande ojämlikhet, kinesiskt inflytande och global uppvärmning? 

Gäster är Johan Norberg, författare och aktuell med boken Det kapitalistiska manifestet, och Caspian Rehbinder, programansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Enhetslösningarnas tyranni

Enhetslösningarnas tyranni

November 14, 2021

Är likriktning och centralisering en oundviklig följd av moderniteten? Hur kan demokratin, marknaden och den fria forskningen på allvar motverka den ständiga strävan efter enhetslösningar? I veckans avsnitt diskuteras New public management, dess påverkan på samhällssfärerna och varför förståelsen från detta kräver att man söker sig oss bortom de vanliga uppdelningarna mellan vänster och höger – och mellan stat och marknad. 

Gäster är Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Olof Hallonsten, sociolog och organisationsforskare. Båda är aktuella med essän Enhetslösningarnas tyranni som de författat. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Bortom den stora staten

Bortom den stora staten

October 30, 2021

Staten är tillbaka i centrum av den politiska debatten. Det handlar om restriktioner till följd av coronapandemin, höjda skatter och ökade utgifter som ett led i krispolitiken, och förnyade krav på att förstatliga såväl skola som sjukvård. 

Behöver den starka staten vara synonym med den stora? Vad är egentligen statens kärnuppgifter? Och varför talas det så mycket om satsningar, snarare än ansvarsutkrävande?

I det här avsnittet pratar vi om den stora staten, och vad som finns bortom den, med anledning av antologin Bortom den stora staten. Gäster är Catarina Kärkkäinen, programansvarig för borgerlig idéutveckling på Timbro och redaktör för Bortom den stora staten, och Nicklas Berild Lundblad, fil dr i informatik och en av antologins kapitelförfattare. Programledare är Amanda Broberg

Individualism

Individualism

October 15, 2021

Sverige sägs vara ett av värdens mest individualistiska länder. Men vad innebär det egentligen? Och vad säger individualismens kritiker?

I boken Vi är alla individualister spårar Jesper Ahlin Marceta idéen om individualism tillbaka och försöker formulera ett moraliskt försvar av den som en vägledande liberal princip. En av hans kritiker är Joel Halldorf, som istället argumenterat för en personalism, där de små gemenskaperna är avgörande. Är det staten och individen, eller sammanhangen däremellan, som spelar roll? Föreligger det ens någon motsättning?

Det handlar om perfektionistisk liberalism, synen på staten, vad är det är att leva som någon och vilka sociala gemenskaper som kan vara hämmande - och vilka av dessa som ändå bör tolereras. Gäster är Jesper Ahlin Marceta, fil.dr. i filosofi och författare till Vi är alla individualister, och Joel Halldorf, skribent, docent i kyrkohistoria och aktuell med boken Kvällstidningsteologi. Programledare är Amanda Broberg. 

Nationalstaten

Nationalstaten

October 1, 2021

Kan nationalismen fylla en positiv kraft i en liberal demokrati? Eller är nationalstaten att betrakta som ett nödvändigt ont? I det här avsnittet möts Andreas Johansson Heinö, författare till Anteckningar från kulturkriget, och Björn Östbring, som kritiserat Heinö för att hans demokratiideal inte är realistiskt.

Identitetspolitik

Identitetspolitik

September 18, 2021
Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern. 

Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.  

 
 
 
Idéer i fransk politik

Idéer i fransk politik

September 3, 2021

Etatism, dirigism, centralism, sekularism och extremism - i detta avsnitt diskuterar vi idéer i fransk politik.

Varifrån kommer den franska kärleken till staten, varför är ytterkanterna så radikala och finns det egentligen några liberaler i Frankrike?

Med Fredrik Segerfeldt, författare till Frankrike - en hatkärlekshistoria, och Carl-Vincent Reimers, ledarskribent på BLT. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Liberalismens människosyn

Liberalismens människosyn

August 20, 2021

Tron på människan och hennes förnuft beskrivs ofta som liberalismens kärna. Å andra sidan menar kritiker att många liberaler bara ser människor som rationella nyttomaximerare. 

Hur ser egentligen liberaler på människan? Är den liberala människosynen dygdig? Och kommer allt verkligen lösa sig om människan bara lämnas ifred?

I det här avsnittet diskuteras liberalismens människosyn. Det handlar om den franska revolutionen, den skotska upplysningen, Murray Rothbard, Adam Smith och rädslans liberalism. Gäster är Henrik Dalgard och Linnea Dubois, skribenter på Smedjan. Programledare är Amanda Broberg. 

 

Om frihet

Om frihet

August 7, 2021

Certain words are central to our civilization, so it is good to reflect on their meaning. The most central words, such as the word liberty, often carry multiple meanings and has been the theme for debates over the centuries. The definition of and interpretation of the concept of liberty is key to the understanding of the liberal tradition, which is continuously under discussion and scrutiny. For Timbro these discussions are at the center of our interest. It is therefore a great pleasure for Timbro to host two of the most prominent participants in the debate on liberty in this week's Ideology Pod, professor Daniel B Klein and professor Helena Rosenblatt.

 

In this talk Dan Klein [econfaculty.gmu.edu] initially reviews four meanings of liberty, and relate those meanings to Benjamin Constant (1767-1830), Isaiah Berlin (1909-1997), and Raymond Aron (1905-1983). One of those meanings is the classical liberal meaning, centered on "others not messing with one’s stuff", he says. 

 

Helena Rosenblatt has argued recently [oll.libertyfund.org] in response to Klein’s suggested interpretation of liberty “that it would be a great shame if any person calling themselves “liberal” adopted such a narrow and materialistic definition of liberty. In today’s climate particularly, we need to draw on other resources within the liberal tradition to articulate and defend a more generous articulation.”

Daniel Klein is Professor of Economics, JIN Chair at the Mercatus Center George Mason University and director of the Adam Smith Program. He is the author of Knowledge and Coordination: A Liberal Interpretation (OUP, 2012). He is chief editor of Econ Journal Watch. 

Helena Rosenblatt, recent recipient of a prestigious Guggenheim Foundation Fellowship, teaches in the PhD Programs in History, French, and Politicial Science, and the MA Program in Liberal Studies at the Graduate Center at the City Universtiy of New York. She is also a faculty member of the M.A. Program in Biography and Memoir. Her 2018 book The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-first Century has been the theme for earlier talks on liberalism at Timbro. 

Björn Hasselgren introduces the talk. Björn Hasselgren is Senior Fellow at Timbro and has a PhD from the Royal Institute of Technology in Stockholm and is a Guest Researcher at the Economic History Department at Uppsala University. He arranges Timbro activities in relation to the classical liberal heritage, such as the Classical Liberal Summer Seminar.

Hur började kulturkriget?

Hur började kulturkriget?

July 16, 2021

Kulturkriget inleddes inte med en krigsförklaring och sannolikt kommer det inte avslutas med något fredsavtal. Men hur började det?

Vad som började som en strid om litteraturlistor på amerikanska universitet på nittiotalet har idag ritat om hela den västerländska politiska kartan. Genuspedagogik, den blomstertid nu kommer, mångkultur och begreppet hen. Plötsligt ockuperar en rad nya så kallade kulturkrigsfrågor debatten. De diskuteras med sådan intensitet att gamla konflikter mellan höger och vänster får stå tillbaka. 

I det senaste avsnittet av Ideologipodden diskuterar Amanda Broberg kulturkrigets början med Andreas Johansson Heinö, som är aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Det handlar om märkesåret 1989, den utskällda mångkulturalismen och vad dagens högerpopulister egentligen har gemensamt med 68-vänstern. Men framför allt, hur startade kulturkriget, och kommer det någonsin vara över?