Ideologipodden

Chicagoskolan

Chicagoskolan är ingen fysisk plats, utan en skolbildning inom nationalekonomin som haft stor betydelse för liberaler. Mot den ställs ibland den österrikiska skolan, med en annorlunda syn på såväl konjunkturer som mikroekonomi.
Vad innebär egentligen begrepp som public choice, vad består uppdelningen mellan saltwater och freshwater economics i och vad är det egentligen som Chicagoskolan och den österrikiska skolan är oeniga om? 
 
I detta avsnitt pratar vi om Chicagoskolan. Gäst är Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, doktor i nationalekonomi och aktuell med boken Allt du behöver veta om skatter. Programledare är Amanda Broberg.

Utilitarism

Det är bättre att människor mår bra än att de mår dåligt. Så enkelt skulle utilitarismen kunna sammanfattas. Men räcker det för ett heltäckande moraliskt ramverk? Och vad blir det egentligen för konsekvenser av att prioritera lycka över allt annat?
Vi diskuterar hur lycka ska mätas, om man får sno folks organ och vad som är en utilitaristisk politik. Med hjälp av begrepp som vaniljutilitarism, effektiv altruism och kategoriska imperativ nystar vi veckans avsnitt kring vad utilitarismen är och om de kan försvaras. 
Gäster är Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin, och Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare är Amanda Broberg.

Modernitet

Sverige har kallats världens mest moderna land. De flesta är överens om att moderna samhällen är bra samhällen. I samhällsvetenskapen nådde detta sin kulmen under mitten av 1900-talet när moderniseringsteori – idén att alla samhällen vid en viss punkt blir kapitalistiska samhällen och liberala demokratier – slår igenom. 
Modernitet är ett abstrakt begrepp som förknippas med en rad olika saker: sekularitet, rationalitet, individualism och individualism. Men vad innebär det egentligen? Finns det någon kritik mot moderniseringen? Och vad menade Francis Fukuyama när han pratade om “getting to Denmark”?
Vi diskuterar moderniseringsparadigmet, Sveas son, postmodernismen och vad det här med det moderna egentligen betyder. 
Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.

Demokrati som överideologi

"Demokrati är en överideologi. Man är demokrat och där jämte konservativ, liberal eller socialist." Så skrev Herbert Tingsten i en berömd passage 1945. Vad menade han? Vilka skilda demokratiideal finns det utrymme för om det är en överideologi? Och hur står sig demokrati som överideologi idag när nya demokratistrider tycks vara i antågande? 
 
Gäst är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och aktuell med boken Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Liberal demokrati

När sattes prefixet liberal framför demokrati? Vilka konkurrerande demokratiideal finns det egentligen? Och var går de som förespråkar folkstyre respektive liberal demokrati isär?
De allra flesta är för demokrati. Men vilken typ av demokrati då? En skiljelinje mellan vänstern och liberaler när det kommer till vad demokratin faktiskt ska vara och hur man ser på individuella rättigheter verkar ha gått förlorad. I detta avsnittet återupplivar vi den konflikten och diskuterar konkurrerande demokratiideal, juridifiering av politiken och vad liberal demokrati egentligen innebär. 
Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Samuel Guron, juriststudent och tidigare ordförande för S-jurister. 

Rudolf Kjellén och 1914 års idéer

Rudolf Kjellén hör till en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare genom tiderna. Men hans kontroversiella person och åsikter har gjort att stora delar av hans tankegods om nationalstatens natur, har fallit i glömska. Vem var mannen som myntade begreppet geopolitik och kallats för Sveriges viktigaste statsvetare vid sidan om Gunnar Myrdal? Varför plockar dagens högerradikala upp hans idéer? Och vad finns det för paralleller mellan 1914 års idéer och dagens radikalkonservativa - som vill se ett brott med arvet från 1968?
 
Gäst är Christian Abrahamsson, fil. dr i kulturgeografi och kulturskribent som är aktuell med essän Radikalkonservatismens rötter - Rudolf Kjellén och 1914 års idéer. Programledare är Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Rättsstaten

Frågor kring lag och ordning seglar allt högre upp på den politiska agendan. Samtidigt verkar inte rationalitet alltid vara det överordnade värdet i kriminalpolitiken. Vad är rättsstaten egentligen och varför är det så vi valt att lösa tvister och utdöma straff? 
 
Vi diskuterar rättsstatens framväxt, om det finns några alternativ, konflikten mellan frihet och trygghet och vilka ideal som styrt rättspolitiken. 
 
Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Eva Forslund, nationalekonom och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Programledare är Amanda Broberg. 
 
För vidare lyssning rekommenderas avsnittet Gängkriminalitet och rationalitet – om vikten av att förstå brottslighetens orsaker, från vår essäpodd Eftertanke.

Centerpartism

Vad är det att vara centerpartist i dagens polariserade debatt? Få partier har gjort en resa i en mer liberal riktning – men det har Centerpartiet faktiskt gjort. Vad beror den här utvecklingen på, i viken utsträckning är Centerpartiet fortfarande ett landsbygdsparti i dag och vad innebär egentligen Stureplanscentern som symbol? 
 
Vi diskuterar det omtvistade idéprogrammet, en ideologisk resa och vad Januariöverenskommelsen egentligen betytt för partiets idéutveckling. 
 
Gäster är Ida Alterå, ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund och Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Programledare är Amanda Broberg. 

Nyliberalism

Få ideologier har beskyllts för så mycket som nyliberalismen. Gång på gång har den dödförklarats av sina kritiker, samtidigt som de fortsatt använda den som förklaring till allt möjligt ont. Men vad är nyliberalism egentligen? Hur skiljer den sig från den klassiska liberalismen, vad är nytt i den och är begreppet nyliberal överhuvudtaget användbart i dag? Från tänkarna som format den, till kritikerna som delvis fått definiera den: Vad innebär denna omtvistade inriktning av liberalismen? 
 
Gäster är Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor på Stureakademin, och Patrick Krassén som varit redaktör för antologin Ny Liberalism. Programledare är Amanda Broberg. 
 
Vill du lyssna mer? I Timbro förlags essäpod Eftertanke finns avsnittet Första gången nyliberalismen dog av Caspian Rehbinder. 

Österrikiska skolan

Den österrikiska skolan är en ekonomisk teori som haft stort inflytande på många liberaler, däribland Friedrich von Hayek och Ludwig von Mises. Men vad innebär den här skolan som vill sätta människan snarare än kalkyler i centrum för att förstå ekonomin? Hur skiljer den sig från Chicagoskolan? Och vad Mänskligt handlande av Ludwig von Mises som nyligen kommit ut på Timbro förlag, betytt för den österrikiska skolan?
 
Gäst är Benjamin Juhlin som översatt och skrivit förordet till Mänskligt handlande. Programledare är Amanda Broberg.