Ideologipodden

Om frihet

Certain words are central to our civilization, so it is good to reflect on their meaning. The most central words, such as the word liberty, often carry multiple meanings and has been the theme for debates over the centuries. The definition of and interpretation of the concept of liberty is key to the understanding of the liberal tradition, which is continuously under discussion and scrutiny. For Timbro these discussions are at the center of our interest. It is therefore a great pleasure for Timbro to host two of the most prominent participants in the debate on liberty in this week's Ideology Pod, professor Daniel B Klein and professor Helena Rosenblatt.
 
In this talk Dan Klein [econfaculty.gmu.edu] initially reviews four meanings of liberty, and relate those meanings to Benjamin Constant (1767-1830), Isaiah Berlin (1909-1997), and Raymond Aron (1905-1983). One of those meanings is the classical liberal meaning, centered on "others not messing with one’s stuff", he says. 
 
Helena Rosenblatt has argued recently [oll.libertyfund.org] in response to Klein’s suggested interpretation of liberty “that it would be a great shame if any person calling themselves “liberal” adopted such a narrow and materialistic definition of liberty. In today’s climate particularly, we need to draw on other resources within the liberal tradition to articulate and defend a more generous articulation.”
Daniel Klein is Professor of Economics, JIN Chair at the Mercatus Center George Mason University and director of the Adam Smith Program. He is the author of Knowledge and Coordination: A Liberal Interpretation (OUP, 2012). He is chief editor of Econ Journal Watch. 
Helena Rosenblatt, recent recipient of a prestigious Guggenheim Foundation Fellowship, teaches in the PhD Programs in History, French, and Politicial Science, and the MA Program in Liberal Studies at the Graduate Center at the City Universtiy of New York. She is also a faculty member of the M.A. Program in Biography and Memoir. Her 2018 book The Lost History of Liberalism: From Ancient Rome to the Twenty-first Century has been the theme for earlier talks on liberalism at Timbro. 
Björn Hasselgren introduces the talk. Björn Hasselgren is Senior Fellow at Timbro and has a PhD from the Royal Institute of Technology in Stockholm and is a Guest Researcher at the Economic History Department at Uppsala University. He arranges Timbro activities in relation to the classical liberal heritage, such as the Classical Liberal Summer Seminar.

Hur började kulturkriget?

Kulturkriget inleddes inte med en krigsförklaring och sannolikt kommer det inte avslutas med något fredsavtal. Men hur började det?
Vad som började som en strid om litteraturlistor på amerikanska universitet på nittiotalet har idag ritat om hela den västerländska politiska kartan. Genuspedagogik, den blomstertid nu kommer, mångkultur och begreppet hen. Plötsligt ockuperar en rad nya så kallade kulturkrigsfrågor debatten. De diskuteras med sådan intensitet att gamla konflikter mellan höger och vänster får stå tillbaka. 
I det senaste avsnittet av Ideologipodden diskuterar Amanda Broberg kulturkrigets början med Andreas Johansson Heinö, som är aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Det handlar om märkesåret 1989, den utskällda mångkulturalismen och vad dagens högerpopulister egentligen har gemensamt med 68-vänstern. Men framför allt, hur startade kulturkriget, och kommer det någonsin vara över?

Robert Nozick och Anarki, stat och utopi.

Anarki, stat och utopi har utsetts till en av efterkrigstidens 100 viktigaste böcker av Times Literary Supplement. Robert Nozick räknas till en av det sena 1900-talets mest inflytelserika filosofer. Hur kunde ett mastigt verk om politisk teori som kommer ut i mitten av 1970-talet bli så betydelsefullt?
I det här avsnittet diskuteras Nozicks liv och verk. Vad var han och John Rawls egentligen oense om, hur minimal kan staten vara enligt Nozick och vad beskrivs i de olika delarna av Anarki, stat och utopi. Vi avhandlar Wilt Chamberlain-exemplet, Murray Rothbards kritik av Nozick och det svenska mottagandet av Anarki, stat och utopi. 
Gäster är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag, och Caspian Rehbinder programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Amanda Broberg. 

Francis Fukuyama och historiens slut

Francis Fukuyama är statsvetaren som blev synonym med begreppet ”the end of history”. Sedan Fukuyamas essä med samma namn publicerades 1989 har hans tes kritiserats, missförståtts och rentav hånats. Kritikerna menar att liberalismen varken vann eller att historien tog slut. Men var det verkligen det som Fukuyama menade?
I det här avsnittet av Ideologipodden försöker vi förstå Fukuyama bortom den ytliga förståelsen av "historiens slut". Hur har hans tänkande utvecklats över tid, vad menar Fukuyama med jakten på erkännande och kan det vara så att det han kallade historiens slut i själva verket skjutits upp?
Vi diskuterar hur Fukuyama inspirerats av Hegel, hans claim to fame som statsvetare i form av tesen om historiens slut och andra teorier, som den om civilisationernas kamp, som fick genomslag vid kalla krigets slut.
Gäster är Emanuel Örtengren, tf chef för Frivärld, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag och aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Programledare är Amanda Broberg. 

Chicagoskolan

Chicagoskolan är ingen fysisk plats, utan en skolbildning inom nationalekonomin som haft stor betydelse för liberaler. Mot den ställs ibland den österrikiska skolan, med en annorlunda syn på såväl konjunkturer som mikroekonomi.
Vad innebär egentligen begrepp som public choice, vad består uppdelningen mellan saltwater och freshwater economics i och vad är det egentligen som Chicagoskolan och den österrikiska skolan är oeniga om? 
 
I detta avsnitt pratar vi om Chicagoskolan. Gäst är Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, doktor i nationalekonomi och aktuell med boken Allt du behöver veta om skatter. Programledare är Amanda Broberg.

Utilitarism

Det är bättre att människor mår bra än att de mår dåligt. Så enkelt skulle utilitarismen kunna sammanfattas. Men räcker det för ett heltäckande moraliskt ramverk? Och vad blir det egentligen för konsekvenser av att prioritera lycka över allt annat?
Vi diskuterar hur lycka ska mätas, om man får sno folks organ och vad som är en utilitaristisk politik. Med hjälp av begrepp som vaniljutilitarism, effektiv altruism och kategoriska imperativ nystar vi veckans avsnitt kring vad utilitarismen är och om de kan försvaras. 
Gäster är Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin, och Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare är Amanda Broberg.

Modernitet

Sverige har kallats världens mest moderna land. De flesta är överens om att moderna samhällen är bra samhällen. I samhällsvetenskapen nådde detta sin kulmen under mitten av 1900-talet när moderniseringsteori – idén att alla samhällen vid en viss punkt blir kapitalistiska samhällen och liberala demokratier – slår igenom. 
Modernitet är ett abstrakt begrepp som förknippas med en rad olika saker: sekularitet, rationalitet, individualism och individualism. Men vad innebär det egentligen? Finns det någon kritik mot moderniseringen? Och vad menade Francis Fukuyama när han pratade om “getting to Denmark”?
Vi diskuterar moderniseringsparadigmet, Sveas son, postmodernismen och vad det här med det moderna egentligen betyder. 
Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.

Demokrati som överideologi

"Demokrati är en överideologi. Man är demokrat och där jämte konservativ, liberal eller socialist." Så skrev Herbert Tingsten i en berömd passage 1945. Vad menade han? Vilka skilda demokratiideal finns det utrymme för om det är en överideologi? Och hur står sig demokrati som överideologi idag när nya demokratistrider tycks vara i antågande? 
 
Gäst är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och aktuell med boken Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Liberal demokrati

När sattes prefixet liberal framför demokrati? Vilka konkurrerande demokratiideal finns det egentligen? Och var går de som förespråkar folkstyre respektive liberal demokrati isär?
De allra flesta är för demokrati. Men vilken typ av demokrati då? En skiljelinje mellan vänstern och liberaler när det kommer till vad demokratin faktiskt ska vara och hur man ser på individuella rättigheter verkar ha gått förlorad. I detta avsnittet återupplivar vi den konflikten och diskuterar konkurrerande demokratiideal, juridifiering av politiken och vad liberal demokrati egentligen innebär. 
Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Samuel Guron, juriststudent och tidigare ordförande för S-jurister. 

Rudolf Kjellén och 1914 års idéer

Rudolf Kjellén hör till en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare genom tiderna. Men hans kontroversiella person och åsikter har gjort att stora delar av hans tankegods om nationalstatens natur, har fallit i glömska. Vem var mannen som myntade begreppet geopolitik och kallats för Sveriges viktigaste statsvetare vid sidan om Gunnar Myrdal? Varför plockar dagens högerradikala upp hans idéer? Och vad finns det för paralleller mellan 1914 års idéer och dagens radikalkonservativa - som vill se ett brott med arvet från 1968?
 
Gäst är Christian Abrahamsson, fil. dr i kulturgeografi och kulturskribent som är aktuell med essän Radikalkonservatismens rötter - Rudolf Kjellén och 1914 års idéer. Programledare är Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.