Ideologipodden

Robert Nozick och Anarki, stat och utopi.

Anarki, stat och utopi har utsetts till en av efterkrigstidens 100 viktigaste böcker av Times Literary Supplement. Robert Nozick räknas till en av det sena 1900-talets mest inflytelserika filosofer. Hur kunde ett mastigt verk om politisk teori som kommer ut i mitten av 1970-talet bli så betydelsefullt?
I det här avsnittet diskuteras Nozicks liv och verk. Vad var han och John Rawls egentligen oense om, hur minimal kan staten vara enligt Nozick och vad beskrivs i de olika delarna av Anarki, stat och utopi. Vi avhandlar Wilt Chamberlain-exemplet, Murray Rothbards kritik av Nozick och det svenska mottagandet av Anarki, stat och utopi. 
Gäster är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag, och Caspian Rehbinder programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro och rektor för Stureakademin. Programledare är Amanda Broberg. 

Francis Fukuyama och historiens slut

Francis Fukuyama är statsvetaren som blev synonym med begreppet ”the end of history”. Sedan Fukuyamas essä med samma namn publicerades 1989 har hans tes kritiserats, missförståtts och rentav hånats. Kritikerna menar att liberalismen varken vann eller att historien tog slut. Men var det verkligen det som Fukuyama menade?
I det här avsnittet av Ideologipodden försöker vi förstå Fukuyama bortom den ytliga förståelsen av "historiens slut". Hur har hans tänkande utvecklats över tid, vad menar Fukuyama med jakten på erkännande och kan det vara så att det han kallade historiens slut i själva verket skjutits upp?
Vi diskuterar hur Fukuyama inspirerats av Hegel, hans claim to fame som statsvetare i form av tesen om historiens slut och andra teorier, som den om civilisationernas kamp, som fick genomslag vid kalla krigets slut.
Gäster är Emanuel Örtengren, tf chef för Frivärld, och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag och aktuell med sin senaste bok Anteckningar från kulturkriget. Programledare är Amanda Broberg. 

Chicagoskolan

Chicagoskolan är ingen fysisk plats, utan en skolbildning inom nationalekonomin som haft stor betydelse för liberaler. Mot den ställs ibland den österrikiska skolan, med en annorlunda syn på såväl konjunkturer som mikroekonomi.
Vad innebär egentligen begrepp som public choice, vad består uppdelningen mellan saltwater och freshwater economics i och vad är det egentligen som Chicagoskolan och den österrikiska skolan är oeniga om? 
 
I detta avsnitt pratar vi om Chicagoskolan. Gäst är Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, doktor i nationalekonomi och aktuell med boken Allt du behöver veta om skatter. Programledare är Amanda Broberg.

Utilitarism

Det är bättre att människor mår bra än att de mår dåligt. Så enkelt skulle utilitarismen kunna sammanfattas. Men räcker det för ett heltäckande moraliskt ramverk? Och vad blir det egentligen för konsekvenser av att prioritera lycka över allt annat?
Vi diskuterar hur lycka ska mätas, om man får sno folks organ och vad som är en utilitaristisk politik. Med hjälp av begrepp som vaniljutilitarism, effektiv altruism och kategoriska imperativ nystar vi veckans avsnitt kring vad utilitarismen är och om de kan försvaras. 
Gäster är Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin, och Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare är Amanda Broberg.

Modernitet

Sverige har kallats världens mest moderna land. De flesta är överens om att moderna samhällen är bra samhällen. I samhällsvetenskapen nådde detta sin kulmen under mitten av 1900-talet när moderniseringsteori – idén att alla samhällen vid en viss punkt blir kapitalistiska samhällen och liberala demokratier – slår igenom. 
Modernitet är ett abstrakt begrepp som förknippas med en rad olika saker: sekularitet, rationalitet, individualism och individualism. Men vad innebär det egentligen? Finns det någon kritik mot moderniseringen? Och vad menade Francis Fukuyama när han pratade om “getting to Denmark”?
Vi diskuterar moderniseringsparadigmet, Sveas son, postmodernismen och vad det här med det moderna egentligen betyder. 
Gäster är Emanuel Örtengren, programansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, och Andreas Johansson Heinö, förläggare vid på Timbro förlag. Programledare är Amanda Broberg.

Demokrati som överideologi

"Demokrati är en överideologi. Man är demokrat och där jämte konservativ, liberal eller socialist." Så skrev Herbert Tingsten i en berömd passage 1945. Vad menade han? Vilka skilda demokratiideal finns det utrymme för om det är en överideologi? Och hur står sig demokrati som överideologi idag när nya demokratistrider tycks vara i antågande? 
 
Gäst är Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi och aktuell med boken Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid. Programledare är Andreas Johansson Heinö. 

Liberal demokrati

När sattes prefixet liberal framför demokrati? Vilka konkurrerande demokratiideal finns det egentligen? Och var går de som förespråkar folkstyre respektive liberal demokrati isär?
De allra flesta är för demokrati. Men vilken typ av demokrati då? En skiljelinje mellan vänstern och liberaler när det kommer till vad demokratin faktiskt ska vara och hur man ser på individuella rättigheter verkar ha gått förlorad. I detta avsnittet återupplivar vi den konflikten och diskuterar konkurrerande demokratiideal, juridifiering av politiken och vad liberal demokrati egentligen innebär. 
Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Samuel Guron, juriststudent och tidigare ordförande för S-jurister. 

Rudolf Kjellén och 1914 års idéer

Rudolf Kjellén hör till en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare genom tiderna. Men hans kontroversiella person och åsikter har gjort att stora delar av hans tankegods om nationalstatens natur, har fallit i glömska. Vem var mannen som myntade begreppet geopolitik och kallats för Sveriges viktigaste statsvetare vid sidan om Gunnar Myrdal? Varför plockar dagens högerradikala upp hans idéer? Och vad finns det för paralleller mellan 1914 års idéer och dagens radikalkonservativa - som vill se ett brott med arvet från 1968?
 
Gäst är Christian Abrahamsson, fil. dr i kulturgeografi och kulturskribent som är aktuell med essän Radikalkonservatismens rötter - Rudolf Kjellén och 1914 års idéer. Programledare är Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

Rättsstaten

Frågor kring lag och ordning seglar allt högre upp på den politiska agendan. Samtidigt verkar inte rationalitet alltid vara det överordnade värdet i kriminalpolitiken. Vad är rättsstaten egentligen och varför är det så vi valt att lösa tvister och utdöma straff? 
 
Vi diskuterar rättsstatens framväxt, om det finns några alternativ, konflikten mellan frihet och trygghet och vilka ideal som styrt rättspolitiken. 
 
Gäster är Adam Danieli, juriststudent och skribent på Smedjan, och Eva Forslund, nationalekonom och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Programledare är Amanda Broberg. 
 
För vidare lyssning rekommenderas avsnittet Gängkriminalitet och rationalitet – om vikten av att förstå brottslighetens orsaker, från vår essäpodd Eftertanke.

Centerpartism

Vad är det att vara centerpartist i dagens polariserade debatt? Få partier har gjort en resa i en mer liberal riktning – men det har Centerpartiet faktiskt gjort. Vad beror den här utvecklingen på, i viken utsträckning är Centerpartiet fortfarande ett landsbygdsparti i dag och vad innebär egentligen Stureplanscentern som symbol? 
 
Vi diskuterar det omtvistade idéprogrammet, en ideologisk resa och vad Januariöverenskommelsen egentligen betytt för partiets idéutveckling. 
 
Gäster är Ida Alterå, ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund och Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. Programledare är Amanda Broberg.